”Välfärdens medarbetare utför ett fantastiskt arbete och därför behöver de höjda löner och inflytande. Barngrupperna på förskolorna är för stora. Dementa ska inte blandas med andra i äldreboende”.
Det där låter ju bra, men är inget att lita på. Blånissarna kör med dubbla budskap. Innan förra valet skulle den borgerliga alliansen stärka a-kassan. Det skulle månas om människor som blivit utslitna genom sitt arbete, de långtidssjukskrivna skulle inte berövas sin ekonomiska trygghet.
Vad hände? Jo, a-kassan har rivits sönder och de gav arbetsgivaren ökade möjligheter att ge långtidssjukskrivna sparken.
Nedrustningen av a-kassan och sjukförsäkringen drabbar främst kvinnor i offentliga sektorn, de som Reinfeldt stod i tv och sade sig hade stöttat så. Med jobbskatteavdrag skulle det bli så mycket mer kvar av lönen. Men hur går det med välfärden efter alla skattesänkningar? Jo, det blir ju naturligtvis omöjligt att upprätthålla kvalitéten.
Reinfeldt säger en sak, men gör en annan och hoppas att vi väljare har glömt. De borgerligas sociala ambitioner är inte att lita på.
Är det konstigt om det inte finns några kvinnor som röstar på de blåaste blåa?
Vi behöver en ny regering – inga nya blå dunster.
I varje samhällsförändring är det oundvikligt att människor kommer i kläm, fortsätter han.
Det är de nya villkoren för långtidssjuka som han förklarar. De skenande kostnaderna för sjukförsäkringen har berott på överutnyttjande och fusk, dundrar han på.
Undersökningar visar att under åren 1996-2002 har antalet sjukskrivna inte alls ökat. Däremot har sjukskrivningsperioderna blivit längre på grund av en rehabilitering som inte fungerat.
Den borgerliga regeringen bestämde sig därmed att kollektivt bestraffa alla långtidssjuka. faktum kvarstår, vi människor betraktas som fuskare tills motsatsen bevisats.
Är det konstigt om det inte finns några långtidssjuka som röstar på de blåaste blåa?
Vi behöver en ny regering – inga nya blå dunster.