Karlstad – från nyklassicism till miljonprogrammet

Det var i januari som kommunens tio stadsbyggnadsingenjörer lämnade sina kontor med kamerorna i högsta hugg. Var och en tilldelades en arkitekturstil, och uppgiften var att lyfta fram dess särdrag och finna konkreta exempel i Karlstad.
Resultatet blev en mastig lunta, som ni finner axplock ur på nästa uppslag. Det hela redovisades senare för stadsbyggnadsnämndens ledamöter:
– Tanken var att både vi själva och politikerna skulle få bredda och fördjupa våra kunskaper. Och jag måste säga att det var riktigt roligt – vi har många fantastiska byggnader här i Karlstad, säger stadsbyggnadsingenjören Åke Olsson.
Projektet var dock påkallat även av en annan anledning. Karlstads kommun har fått kritik av länsstyrelsen för att man inte tillräckligt värnat de så kallade varsamhetsparagraferna i plan- och bygglagen.
De föreskriver att ändringar i gamla byggnader ska genomföras varsamt, så att dess karaktärsdrag bevaras. Något som inte blev fallet vid renoveringarna av Graninge värdshus, Tempelriddaren och en fastighet på Kasernhöjden.
– Fokus kring de här frågorna har skruvats upp betydligt de senaste åren, och det är nog bara bra, menar Åke Olsson som tror att arkitekturutbildningen kan vara ett sätt att minska problemen i framtiden.
Det ska dock kompletteras även med andra insatser. Under ett par år har kommunens stadsbyggnadsantikvarie Terese Myrin (som just nu är mammaledig) jobbat med ett arkitekturprogram, där stadens bebyggelse kartläggs i detalj.
Hittills har sju stadsdelar betats av – Haga, Herrhagen, Lamberget, Orrholmen, Tormestad, Viken och Zakrisdal.
– Allt eftersom kommer information att skickas ut till de fastighetsägare som har särskilt värdefulla fastigheter. De vet ofta inte vilka guldklimpar de sitter på, och än mindre vad som gäller när det kommer till underhåll och renovering, säger stadsbyggnadsarkitekten Pär Höjman.
Men den arkitekturintresserade allmänheten, då?
Jo, även den kommer att få sitt lystmäte mättat. Det material som stadsbyggnadsingenjörerna plockat fram ska så småningom läggas ut på kommunens hemsida – med bilder och allt.


FAKTA  -  Liten arkitekturordlista
• Pilaster: svagt utskjutande väggpelare
• Fronton: låg triangulär gavel över en portik, en dörr eller ett fönster.
• Lunettfönster: halvmåneformat fönster
• Balustrad: konstnärligt utformat lågt räcke.
• Baluster: upprätt, vanligen rundat eller vasformat stöd i en balustrad.
• Kapitäl: översta delen av en kolonn, pilaster eller pelare.
• Kassettak: utsmyckning av ett tak, ett valv eller en båges insida bestående av nedsänkta rutfält.
• Sadeltak: yttertak där två takfall (sidor) är förenade i en taknock
• Revetering: teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts
• Lamellhus: typ av lägre hyreshus, uppfört som en friliggande byggnadslänga
• Lockpanel: ett bakre och ett främre lager av ofasade brädor, uppsatta med jämna mellanrum där det främre lagret läggs över de bakre brädernas ändar, så att även en del av del bakre lagret är synlig.



Panelarkitektur
• Tidsperiod: Cirka 1800-1935.
• Karaktärsdrag: Slog igenom i och med den svenska sågindustrins framväxt, dominerade de svenska städerna till slutet av 1800-talet. Husen brädslogs med antingen hyvlade eller ohyvlade träpaneler. Det blev vackert, bevarade mot röta och tätade mot drag. Det som i efterhand gjort sig känt som panelarkitektur är de ”små palats” som byggdes av de välsuttna och som borgarskapet tog efter.
• I Karlstad: Våxnäs Herrgård , Norra Klaragatan 15. Uppförd i början av 1800-talet, påbyggd med ytterligare en våning 1831. Typisk välarbetad panelarkitektur, omväxlande stående och liggande gråmålad panel. Ovanliga träpaneler i gotisk stil i trapphuset.



Nyklassicism
• Tidsperiod: Cirka 1800-1890.
• Karaktärsdrag: Arkitekturstil som inspirerades av grekiska och romerska antiken. Sparsmakat, regelbundet, jämn fönsterindelning. Ofta med inslag av imiterade kolonner, kapitäl och pilastrar. Ofta ockragula eller mossgröna putsade stenfasader. I periodens slutskede kom fler utsmyckningar till.
• I Karlstad: Gamla Hypoteksföreningens hus, Älvgatan 1, Karlstads centrum. Ett av Karlstads pampigaste stenhus, ritat av kände arkitekten Jonas Jonsson och uppfört 1852-53. En av få byggnader i nyklassicistisk stil som överlevde branden 1865. Slätputsad ljusgrön fasad, rikt dekorerade gula pilastrar, skiffertak, fönster med rundad överdel.



Historiserande och eklektiska stilar
• Tidsperiod: Cirka 1880-1900.
• Karaktärsdrag: Lånar inslag från olika historiska stilar såsom renässansen och gotiken. En renare och slätare fasad än den utsmyckade 1880-talsfasaden eftersträvades. Sockelvåningen (i entréplan) ofta i huggen sten av kalk- eller sandsten, fönster och portar indragna från fasadlivet. Gröngrått, brunt eller brungrått var vanliga färger, liksom stenimiterande nyanser.
• I Karlstad: Sockerslottet, Hybelejens gata 2, Klara. Karlstads kanske mest förnäma byggnad, uppförd 1898 vid Klarälvens södra älvstrand. Rikt dekorerad med arbetade fönsteromfattningar, balkonger och balustrader. Mycket karakteristiska hörntorn, svart falsad plåt på taket. Rikligt utsmyckade trapphus – kolonner, målade valv, kasettak.



Jugend
• Tidsperiod: Cirka 1890-1910.
• Karaktärsdrag: Går även under namnet art noveau (ny konst). Stilen bröt med det dominerande historiska tänkandet inom konst och arkitektur. Inspirationen hämtades från naturen – blommor, växtslingor, organiska former. Mjukt och böljande stilspråk. Taken ofta brutna eller valmade (med fall även mot kortsidorna). Fönstren hade ofta liggande poster och små spröjsar över dem. Burspråken täckte ofta flera våningar. Ljusa putsfasader.
• I Karlstad: Järnvägsgatan 11, Karlstads centrum. Välbevarat bostads- och affärshus i tre våningar, uppfört 1907. Dekorativ fasad mot Järnvägsgatan med utskjutande balkonger och entré med grind i smidesjärn. Fönsteröppningar har senare gjorts i de brutna taken. Trapphuset mot innergården har vackra blyinfattade fönster. Fick en tillbyggnad 1929, där Hugos Herr numera har butik på markplan.



1920-talsklassicism
• Tidsperiod: 1920-1930-talen.
• Karaktärsdrag: Stilen kännetecknas av de slutna bostadskvarteren, vilket gav plats för planteringar och gårdar innanför bostadshusen. Välvda portaler mot innergården där ingången fanns. Inspirationen hämtades ofta från grekiska tempel, gav ett stramare och sakligare formspråk. Brutna tak eller sadeltak, puts på trästomme, symmetrisk fönstersättning med spröjsning. Ofta lunettfönster eller runda fönster i gavlarna. Distinkta färger (guldockra, falurött) med detaljer i avvikande färger.
• I Karlstad: Kvarteret Höder, Herrhagen. Fastigheterna efter Herrhagsgatan byggdes i slutet 1920-talet och visar den tidstypiska slutna gatufasaden och portalerna som leder in till innergårdar. Sparsamt smyckad fasad med pilastrar, frontoner och lunettfönster i taken. Fler exempel finns på Haga och Herrhagen.



Funktionalismen/funkis
• Tidsperiod: Främst 1930-talet, men levde kvar fram mot 1970.
• Karaktärsdrag: En radikal brytning mot de klassiska stilidealen. Formen skulle bestämmas av funktionen – i arkitekturen oftast släta vita ytor på geometriskt enkla grundformer. Nya byggnadsmaterial som betong, stål och glas slog igenom. Ornament och dekorationer försvann. Rationalism och effektivitet präglade utformningen även invändigt. Ljuset uppfattades som viktigt och släpptes in genom stora, välplacerade fönster.
• I Karlstad: Brogatan 10, Sundsta. Ett av åtta typiska tvåvånings funkishus uppförda 1934. Slät, reveterad, ljusgrå fasad. Glasade trapphus. Den enda av de åtta fastigheterna i grannskapet som har kvar den ursprungliga rundade hörnbalkongen.



Folkhemsbygget
• Tidsperiod: Cirka 1940-1960.
• Karaktärsdrag: Statliga lån skulle ge ”god bostad till alla” från 1950-talets början. Hela områden av bostäder började byggas i utkanterna av stadskärnorna, mest flerbostadshus. Lamellhus och punkthus varierades för att fånga upp ljus i lägenheterna. Sadeltaken återvände efter att ha varit borta under funkistiden, liksom de mörkare fasadfärgerna och tegelfasaderna.
• I Karlstad: Bostadsområdet Gökhöjden ritades av KF:s arkitektkontor och började uppföras 1948 som bostäder till arbetarna på närliggande textilfabriken Rayon. Sammanhållna radhuslängor klädda med lockpanel. Lertegeltak och tidstypiska fönster: en till tre rutor inom samma karm.



Miljonprogrammet
• Tidsperiod: Cirka 1965-1975
• Karaktärsdrag: Efterkrigstidens bostadsbrist skulle lösas genom bygget av en miljon bostäder på tio år, vilket också lyckades. I ivern att uppfylla målen fick ekonomin avgöra husens storlek, materialval och teknik. Förtillverkade stommar och väggelement kom in i bilden. Monotona betong och/eller tegelfasader, indragna balkonger, svagt ljusa kulörer. Plana eller svagt lutande sadeltak.
• I Karlstad: Orrholmen strax söder om Karlstads centrum började byggas 1964, och under sex år uppfördes 1 000 lägenheter. Området skapade rubriker nationellt som ”den vita staden”. De tio sjuvåningshusen av skivhustyp på södra delen bildar formen av ett skepp. Runt husen tillkom radhus samt lamellhus i två-tre våningar.